Omslagsflickan Mini-Me

Tyckte du också att senaste framsidan på Apportören var ovanligt snygg? Det berodde på att den pryddes av Mini-Me i ett av Björklinges grustag. Ibland får man till det.

Fullt ös medvetslös

Onsdagen var kulmen på en intensiv arbetsperiod, så nu kan allting bara bli bättre. På torsdagen var jag ledig och medvetslös medan fredag, lördag och söndag var riktigt härliga dagar. Bland annat med besök av flera presumtiva valpköpare som var jättetrevliga med ambitioner inom både träning, jakt och utställning!

På dessa bilder är valparna 3 veckor.

Valparnas tillvaro pendlar också mellan ytterligheterna fullt ös och medvetslös. De flesta av dygnets timmar sover de faktiskt men när de är vakna är det fullt fart som gäller tills man faller ihop igen av utmattning.

Vi vill upptäcka världen nu! Finns det en värld utanför valplådan månntro?

Vid tre veckor händer mycket i deras utveckling på kort tid. Synen blir mycket bättre och framförallt börjar de höra. Uppe och går är de också och börjar upptäcka att det finns en värld omkring dem. Det är härligt när man får KONTAKT! Även om kontakten faktiskt inte handlar så mycket om mig personligen utan egentligen om matsök, de ser mig nog mest som en foderautomat än så länge...

Tjenare!

Nu vid fyra veckor får de fyra mål per dag med hundfoder och så kommer mjölkbaren Mini-Me då och då. Mini-Me tycker att de blivit så stora att hon vill stå upp och dia dem istället för att ligga ner. Det går väl hyfsat bra, och så blir det bra balansträning för dem!

Mamma - det känns tryggt.

Valplådan har byggts ut för att ge utrymme för lite mer lek och rörelse och vilken dag som helst kommer de att få vara en del i köket också.

Ibland blir bilderna oavsiktligt lite komiska. Jag upptäckte inte tidningstexten förrän jag såg bilden i datorn!

Oliver 1 ökl jaktprov

Medan Mini-Me är hemmafru är pappa Oliver ute och arbetar. Det gjorde han så bra i helgen att det räckte ända fram till ett förstapris! Vi är förstås rysligt imponerade och hoppas givetvis att han delat med sig rikligt av dessa fina anlag. Mer om provet och hur Oliver skötte sig finns att läsa på hans hemsida i Dagboken.

Käkar och växer

Tiden rusar iväg och vem har tid att sitta vid datorn... Valparna är nu 2,5 veckor gamla och allt går fortfarande finfint. Två gånger per dag får de rå köttfärs, äggula och rapsolja, mums! Det tar sin lilla tid innan alla har ätit. Det handlar inte om att sätta ner en skål som är tom på tre sekunder i det här läget utan att handmata en och en. De är ju faktiskt inte så utvecklade ännu att de kan stå upp och äta och maten ska helst sugas in i munnen istället för riktiga tuggor...

Mini-Me är fortfarande en god mor även om hon helt naturligt är borta från dem mer och mer. Det var intressant att se hur olika Tuffa och Pussel reagerade när de kom hem i fredags resp. lördags. Tuffa noterade knappt att det blivit tillökning medan Pussel genast såg sin uppgift som extramamma och ville in och pyssla (pussla?). Lite längre fram blir det bra att valparna får träffa andra hundar än sin mamma, men än så länge är det bara Mini-me som får vara där.

Det är roligt att så många trevliga valpspekulanter hört av sig om valparna! Från och med nästa vecka tar vi emot besök av dem och ser fram emot fortsatta kontakter även efter att valparna lämnat oss. Men det finns fortfarande några valpar kvar av båda könen för den som är intresserad.

Namntemat är så gott som fastslaget. När jag funderade på vad som var speciellt med den här kullen så var det ju det stora antalet och därför blir temat siffror från ett till tretton av typen All in One, Look Twice, Sixth Sense och Ten Points. Jag suger på de slutgiltiga namnen lite till och tar självklart också emot förslag.

Hemma igen

Jag har varit på vift i tre dagar medan Mini-Me och valparna fått fullständig service på hemmaplan av Camilla och Åsa. Vilken chock det var att komma hem och se hur mycket valparna hade växt och utvecklats på bara tre dagar! De såg minst dubbelt så stora ut, även om de förstås inte var det. Men det gick inte att ta miste på att det inte gått någon nöd på dem. Alla har fördubblat sin födelsevikt och nu har ögonen börjat öppna sig. Till en början är det bara små glipor och jag tror inte de kan utskilja så mycket mer än ljus och mörker så här i början. Dimmig blick är bara förnamnet...
Det är dags att börja fundera på namnsättningen och det blir ju en grannlaga uppgift att hitta på 13 namn på något lämpligt tema. Just nu har jag ingen konkret idé, så jag tar gärna emot förslag!
Att ha 13 valpar att föda kräver också en hel del mat som ska omvandlas till mjölk och Mini-Me konsumerar nu 16 dl mat per dag fördelat på tre mål. Det är hela tiden en balansgång att få i tiken tillräckligt mycket mat utan att få bakslag i form av lös mage. Att frukt är bra för hälsan har Mini-Me tagit fasta på och kompletterar hundmaten med äpplen som det finns hur mycket som helst av i trädgården. Inom kort ska valparna också få börja med fast föda som komplement till mjölken.

Insåg att...

... jag kanske skulle göra ett förtydligande av förra tillägget. Det lät väl märkligt att inte ens träning stod på agendan eftersom jag har några fler hundar än Mini-Me. Nu är det faktiskt så att Pussel är hos Erica på lydnadsträning, Tuffa hos Carina på viltspårträning, Jaap hos Tommy på semester och till och med Zonny har lämnat huset tillfälligt till förmån för Christers bror Håkan med familj. Så trots den stora barnaskaran så är det faktiskt ganska tomt här hemma. Och med Mini-Me är det ju inte läge för träning just nu. Det känns lite ovant. Faktum är att jag tog fram några dummies igår och lät Mini-Me hämta några gånger i trädgården... Abstinens?

1 vecka idag

Det har varit dåligt med bloggande de sista dagarna. Det beror nog på att allt har varit så lugnt och bra att det inte funnits så mycket att skriva om. Mini-Me som kan var en ganska hetlevrad hund vid andra tillfällen (läs jaktträning) blir kolugn så fort hon kliver in i valplådan och spenderar fortfarande huvuddelen av tiden där.

Alla 13 hänger med bra. Det är fantastiskt hur snabbt de tar sig fram trots att de inte kan gå utan hasar sig fram på mage med hjälp av de små benen som paddlar.

På programmet idag står kloklippning, det ska bli 13*18 klor innan det är klart... Det brukar vara lagom att upprepa en gång i veckan. Vägning är också kvar att göra, men den görs ju varje dag de två-tre första veckorna och sedan en gång i veckan. Det är en trygghet att väga ofta för är det något fel ser man oftast det på vikten redan innan andra tecken visar sig. En tumregel är att de ska fördubbla sin vikt på 9 dagar.

Det är faktiskt ganska skönt och meditativt att vara hemma i valplådan istället för att fara runt på träning och tävling hela helgerna. Dessutom har jag förmånen att nästan blivit bombarderad i helgen av massor med fina resultat från valpköpare. Tack till er alla som håller Mirax fana högt! För detaljer hänvisar jag till resultatsidan på www.mirax.se